Carpe Diem
Idag ska Hjalle och jag på dop/födelsedag- Malvas. Hon blir 2 år. Klockan 14. Sen ska Hjalle åka båt med 2 kompisar. De ska grilla på nån ö och åka massa båt. Låter kul! Får se vad jag tar mig för. Eventuellt blir det en sväng till Niklas ikväll. Åker nog och hälsar på mamma också efter dopet. Mamma har varit på husbilstripp med Bodil från onsdag-fredag. Pappa jobbar helgen. Han hade fått Mustangen godkänd i besiktningen i torsdags, grattis och bra jobbat pappa!! Han har verkligen byggt ihop den där bilen från scratch! Varendra liten skruv och kopplat all el, åsså har han fått det att funka! Så himla duktig på det han gör min pappa. Stolt!
För den delen är mamma och pappa nästan färdiga med staketet och det blev väldigt fin, himla maffigt på nåt sätt. Bra insynsskydd också, supefint! Bara litegrann på toppen av staketet kvar. Nånting för blommorna att klättra i. Hur kan ni så mycket mamma och pappa?!
De senaste dagarna har varit härliga. De har varit sommar. Igår fredag var jag ledig. Hade en jobbig dag känslo och tankemässigt. Har väl iofs haft det några återkommande dagar nu. Mycket som snurrade i huvudet när jag var själv här hemma. Tankar om livet-djupa sånna som kommer ibland...Mycket att fundera över. Vad är meningen med livet, vad vill jag fylla det med? Jag har så mycket jag vill göra här i livet men som jag är för feg för att göra någonting åt. Det blev en krock - jag måste börja leva och göra det jag vill och längtar efter. Kan inte längre bara stå och titta på och längta. Jag ska ta tag i mitt liv lite mer. Ta ansvar för mig och mitt. Jag vet att allt hänger på mig. Ingen annan som kan eller ansvarar för att göra mig nöjd och tillfreds. Det är helt upp till mig. Det är det som är det svåra. Jag vet. För mig. Måste hitta nån vetttig hobby eller nåt. Upptäcka något roligt jag kan göra. Skulle vilja mycket. Träna (vilket jag ska ta tag i nästa vecka), måla på sten, spela gitarr och piano, dansa, prova på capoeira, sjunga och så mycket, mycket mer. Jag vill och önskar mycket - men inget kommer nånsin att hända om inte jag ser till att det gör det. Ju mer jag drar på saker och ting, ju mer värdefull tid missar jag och ju längre står jag bara och längtar, ser på...
Jag hade så mycket tankar om allt igår. Jag analyserar alltid saker och ting- kanske ibland omedvetet men jag analyserar. Och tror, tänker och tolkar saker på det vis jag kommer fram till. Vilket inte alls behöver vara rätt. Överreagerar. Blir ibland så rädd att förlora allt jag har i världen. Alla vänner, familj och det som gör mig lycklig. Att jag ska göra något "fel" eller inte vara "tillräcklig" för att behövas, tyckas om. Livet är stort, ibland för stort för att greppa och förstå sig på. Jag kan inte veta allt och behöver inte heller veta allt. Men jag finner trygghet i att veta så mycket som möjligt om det jag känner oro inför.
Dagen blev iallfalla bättre. Jag bestämde mig för att inte gå omkring i lägenheten och vältra mig i tankar. Behövde komma ut och ventilera. Åkte till affären och handlade en smörgås och läsk. Sen åkte jag hem till Hjalles mamma och pappas hus och lånade trädgården där för att njuta av sol och värme. De jobbade. Solade där i ca 2 timmar. Det var skönt. Lufta själen.
Sen hade jag tvättid 16-21. Men jag slängde i tvätten vid 15-tiden istället för då var det ledigt. Hämtade Hjalle på i stan vid 17.30. Vi åkte ner på stan och kollade på doppresent samt present till Malva. Hittade en söt nalleram i silver som doppresent samt en jättesöt nallebjörn i vanlig prsent. Hon fyller nämligen 2 år och ska samtidigt döpas. Vi hittade allt ganska fort. Stannade till på en videohall och hyrde film. "The wickerman" med Nicholas Cage. Åkte hem och stannade till på Quick Inn och käkade. Sen åkte vi hem och kollade på filmen som var riktigt bra. Åt choklad och ahlgrens bilar.
Idag är en ny dag och jag har bestämt mig för att omfamna dagen på ett ljust och positivt sätt. Jag ska inte välja att se negativt och tro det sämsta och jobbigaste om allt. Det gör mig inte gladare. Det gör mig bara mer osäker, rädd, ledsen och orolig. Och ofta stämmer inte känslorna överens med verkligheten. Det vet jag. Men ändå känner jag så starkt. Och allt blir fel. Känner mig ibland så himla liten och betydelselös i det hela stora sammanhanget som kallas livet. Att få ihop det på nåt vis är svårt. Att växa, att utvecklas är nyttigt och bra, men kan vara väldigt jobbigt på vägen...
Fånga dagen, njut av den och ta vara på den!
För den delen är mamma och pappa nästan färdiga med staketet och det blev väldigt fin, himla maffigt på nåt sätt. Bra insynsskydd också, supefint! Bara litegrann på toppen av staketet kvar. Nånting för blommorna att klättra i. Hur kan ni så mycket mamma och pappa?!
De senaste dagarna har varit härliga. De har varit sommar. Igår fredag var jag ledig. Hade en jobbig dag känslo och tankemässigt. Har väl iofs haft det några återkommande dagar nu. Mycket som snurrade i huvudet när jag var själv här hemma. Tankar om livet-djupa sånna som kommer ibland...Mycket att fundera över. Vad är meningen med livet, vad vill jag fylla det med? Jag har så mycket jag vill göra här i livet men som jag är för feg för att göra någonting åt. Det blev en krock - jag måste börja leva och göra det jag vill och längtar efter. Kan inte längre bara stå och titta på och längta. Jag ska ta tag i mitt liv lite mer. Ta ansvar för mig och mitt. Jag vet att allt hänger på mig. Ingen annan som kan eller ansvarar för att göra mig nöjd och tillfreds. Det är helt upp till mig. Det är det som är det svåra. Jag vet. För mig. Måste hitta nån vetttig hobby eller nåt. Upptäcka något roligt jag kan göra. Skulle vilja mycket. Träna (vilket jag ska ta tag i nästa vecka), måla på sten, spela gitarr och piano, dansa, prova på capoeira, sjunga och så mycket, mycket mer. Jag vill och önskar mycket - men inget kommer nånsin att hända om inte jag ser till att det gör det. Ju mer jag drar på saker och ting, ju mer värdefull tid missar jag och ju längre står jag bara och längtar, ser på...
Jag hade så mycket tankar om allt igår. Jag analyserar alltid saker och ting- kanske ibland omedvetet men jag analyserar. Och tror, tänker och tolkar saker på det vis jag kommer fram till. Vilket inte alls behöver vara rätt. Överreagerar. Blir ibland så rädd att förlora allt jag har i världen. Alla vänner, familj och det som gör mig lycklig. Att jag ska göra något "fel" eller inte vara "tillräcklig" för att behövas, tyckas om. Livet är stort, ibland för stort för att greppa och förstå sig på. Jag kan inte veta allt och behöver inte heller veta allt. Men jag finner trygghet i att veta så mycket som möjligt om det jag känner oro inför.
Dagen blev iallfalla bättre. Jag bestämde mig för att inte gå omkring i lägenheten och vältra mig i tankar. Behövde komma ut och ventilera. Åkte till affären och handlade en smörgås och läsk. Sen åkte jag hem till Hjalles mamma och pappas hus och lånade trädgården där för att njuta av sol och värme. De jobbade. Solade där i ca 2 timmar. Det var skönt. Lufta själen.
Sen hade jag tvättid 16-21. Men jag slängde i tvätten vid 15-tiden istället för då var det ledigt. Hämtade Hjalle på i stan vid 17.30. Vi åkte ner på stan och kollade på doppresent samt present till Malva. Hittade en söt nalleram i silver som doppresent samt en jättesöt nallebjörn i vanlig prsent. Hon fyller nämligen 2 år och ska samtidigt döpas. Vi hittade allt ganska fort. Stannade till på en videohall och hyrde film. "The wickerman" med Nicholas Cage. Åkte hem och stannade till på Quick Inn och käkade. Sen åkte vi hem och kollade på filmen som var riktigt bra. Åt choklad och ahlgrens bilar.
Idag är en ny dag och jag har bestämt mig för att omfamna dagen på ett ljust och positivt sätt. Jag ska inte välja att se negativt och tro det sämsta och jobbigaste om allt. Det gör mig inte gladare. Det gör mig bara mer osäker, rädd, ledsen och orolig. Och ofta stämmer inte känslorna överens med verkligheten. Det vet jag. Men ändå känner jag så starkt. Och allt blir fel. Känner mig ibland så himla liten och betydelselös i det hela stora sammanhanget som kallas livet. Att få ihop det på nåt vis är svårt. Att växa, att utvecklas är nyttigt och bra, men kan vara väldigt jobbigt på vägen...
Fånga dagen, njut av den och ta vara på den!
Kommentarer
Postat av: anki.
Man måste bara få känna sig nere & vara fundersam, det är så man funkar. Jaja...vi är lite lika du och jag på en massa saker.
Blir ju jättefint i Västanbyn..är ju rätt nyfiken på hur det ser ut inne nu också =)
Postat av: Anna
Anki//
Ja det är nog faktiskt nyttigt att våga ta emot djupare funderingar och känslor ibland istället för att bra stöta bort dem.. Även fast det är jobbigt att känna i stunden så är det nog nyttigt för själen som sagt... Puss på dej!
Postat av: Sandra
Ibland måste man bara ta sig i kragen och göra det man vill. Annars sitter man där bitter när man är gammal och ångrar att man aldrig gjorde det man ville när man var ung. Visst kan det vara läskigt och jobbigt men det är då man utvecklas och växer som mest. Det är som du säger, bara du kan göra nåt åt det, och du kommer vinna så mycket på det. You can do it! :)
Postat av: Anna
Tack så mycket för alla uppmuntrande och peppande ord på vägen :)
Trackback