Levindas Värld

Jahapp, då kan jag nu säga att jag den 29:e december blir uppsagd från mitt arbete pga av arbetsbrist som de så fint hade formulerat det. Men arbetsbrist är det då inte där jag jobbar - det bor fortfarande lika många människor på boendet som behöver stöd och hjälp i vardagen så det hela handlar om ekonomi för kommunens del, inget snack!

Var på jobbmöte med chefen, socialchefen, en personalassistent samt en facklig representant igår förmiddag och fick beskedet samt skrev under lite papper och så.

Det var ju väntat - sist in först ut heter det ju och den personen råkade bli jag samt en till på vårat boende. Nu ska min tjänst tillsättas av någon övertalig person inom kommunen som inte haft en tjänst men ändå har lön. Det enda bra med det var att det var en kille och stället behöver verkligen det. Jag fick skriva på papper där jag åberopar min företrädelserätt på min arbetsplats och om det finns en tjänst att tillsätta där i framtiden så ska jag bli tillfrågad. Det här är LAS-reglernas verklighet.

Det känns såklart konstigt och trist att behöva gå från jobbet och inte komma tillbaka mer. Men det öppnar ju även nya dörrar för mig och en chans ges att prova på nåt annat. Jag har ju haft tankar på att gå ner i arbetstid och få hålla på att skapa mer och utveckla min kreativa sida lite mer och även satsa på mer försäljning. Så jag var ju redan inne på att på nåt vis förflytta mig från min arbetsplats, om så inte för gott så åtminstone gå ner i arbetstid. Och nu känns det som att livet sådär pang-bom ger mig ett alternativ, en väg jag kan välja att gå om jag har modet till det. Jag hade på nåt vis redan i mitt sinne förberett mig på detta så uppsägningen kom inte som en chock men ändå som ett otrevligt besked från högre makter som inte jag kan rå på.

Hur som helst är det väldigt bekvämt och bekymmersfritt med ett fast arbete att gå till, det kan man ju inte slänga under stolen med. Stadig inkomst, man har sina arbetsdagar och ledighet och vet precis hur ens vardag kommer att se ut och man behöver inte oroa sig. Det som är trist är ju förstås också det att jag förlorar den trygghet ett fast arbete för med sig och utan den blir tillvaron lite mer otrygg och kanske mer stressad. Det ser jag inte fram emot. Samt att Hjalle och jag nu måste lägga husletandet lite på is tills jag får min ekonomi på fötter igen efter uppsägningen, dvs att jag på nåt vis får in stadig inkomst av nåt slag.

Nu kommer en hel del annat jag måste fixa med Arbetsförmedlingen och A-kassa, papper som ska fyllas i, möten m.m. Kommer säkert bli tvungen att söka massa jobb jag inte alls vill ha samt även söka på orter där jag inte alls vill bo eller jobba. Det kommer bli det dryga - jag vet ju hur det är att vara i den svängen för där har jag varit förut även om det var länge sen nu för jag har ju i stort sett alltid haft arbete av nåt slag.

Jag får leva i ovissheten ett tag och försöka göra det jag kan för mig själv och jag ska försöka göra mig själv så lycklig jag kan. Jag ska jobba för att nå mina drömmar så kanske jag gör det i slutänden och hamnar i harmoni med tillvaron och förhoppningsvis kommer att befinna mig på en plats/ i en situation som ger mig ny energi, glädje och inspiration!

På nåt vis känns det spännande men även jobbigt att stå inför något nytt och ovisst men livet har bestämt det åt mig nu och jag bara måste nappa på min chans och kastar mig in i denna karusell. Jag förlitar mig på ödet och tror att något gott ändå kommer ur det hela - vart jag nu än hamnar. Allt i livet kan man tydligen inte styra över själv och då är det enda man kan göra att se det positiva i det hela för annars tror jag att det är lätt att hamna i en nedåtgående spiral som gör det svårt att kämpa för och nå sin egna lycka. Jag ska försöka hålla mig över ytan och jobba mig framåt.

Nog om det - nu går vi vidare, allt löser sig på ett eller annat vis. Jag har så många fina människor omkring mig som tror på mig, stöttar mig och önskar mig det bästa - TACK NI ALLA!!!!




**************************

Igår fyllde Hjalle år, 29 rättare bestämt så GRATTIS till min Älskling!

Han började dagen med att jobba som vanligt men sen åkte jag in och hämtade honom kl. 17:00 och vi åkte till en favvo-restaurang, Church Street Saloon och åt.

Mamma, Jenny och Anders kom hem till oss igår måndag och grattade Hjalle och då fick han pengar av mamma att gå ut på restaurang och äta för så det gjorde vi igår på hans födelsedag. Det var supermysigt och jättegott!

Efter det gick vi in på "Hemmakväll" och hyrde film för vi tänkte hem och mysa. Men när vi precis kommit innanför dörren hemma plingade det på dörren och det var Hjalles mamma som kom med blommor och grattade Hjalle - trevligt! Vi dukade upp med lite fika och dryck och satte oss en stund och pratade och hade det trevilgt. Vid 20:30-tiden åkte hon hem och Hjalle ville då se fotboll på tv:n vilket han gjorde så filmen har vi sparad till en annan dag. Så himla bra när man får hyra filmen 1 vecka istället för 1 dygn som det var förut.

Det har varit superskönt att ha varit ledig måndag och tisdag efter helgens jobb. Och idag börjar jag 12:30 så jag kan ta det lugnt på morgonkvisten vilket är jättehärligt! Solen skiner och har ju gjort det sedan helgen och det är ljuvliga höstdagar må jag säga - underbart!

Nu tror jag inte att jag har så mkt mer att säga för stunden.